Tyvärr så skulle man ha gjort det för flera timmar sen så att smeten i huvudet kunde klarna innan skadan blev gjord.


Stämningen i hemmet sen jag och Moa bröt upp har varit minst sagt tät, det var kalas dom 2 första dagarna sen började hon dra sig från hemmet mer och mer och lämnade mig med hem, son och hennes djur men som jag alltid gör en eftertryckning på så har jag INGET emot att bli lämnad med min son men att ta hand om hennes djur och hemmet utöver det är inte något jag vill spendera hela dagarna med samt att man hinner inte med allt oavsett superkrafter.

Anledningen till att vi bröt upp var att vi är två alldeles för olika människor, vi har piercingar och tatueringar men det är det, hon trivs med att vara i centrum på vilket sätt som helst och behöver så mycket uppmärksamhet som hon kan få, jag är helst en observerande bifigur som leder en situation rätt eller åt helvete beroende på vad det gäller samt tror att folk kan kontrollera sina känslor genom att tänka rationellt då jag själv leds av kallhamrad logik och har spenderat nära in på hela livet med att karva ut cystorna som kallas känslor.





hon är pratglad-jag är så tyst att folk tror att jag är efterbliven och det hjälper ju inte om jag öppnar käften heller för mitt sociala intelligens är mer eller mindre bortsprängd därför nöjer jag mig med att socialisera via ett tangentbord.

Den enda musiksmak vi delar är Ebm/hellektro annars så kör hon på goth, känslomässiga saker, bratz untz untz, Mtv och diverse saker jag får mentala allergiutslag av, jag mår väldigt bra av att lyssna på radikalt mangel eller neoklassicistisk industri/martial som har mer radikala teman.

Hon älskar att vara med på bild - jag är kameraskygg så att det är löjligt och bilder på mig på nätet borde förbjudas för mänsklighetens skull.

Filmer ska vi inte ens prata om.. men alla vet vad jag gillar (dels) och det gör inte hon.

Hon kan dampa loss som en ekorre på speed - jag sitter ner, gör mitt och skiter i andra.

Hon gillar att hämnas - Jag gillar att skita i andra.

Och vår humor... herrejävlar, vi anklagar varandra vitt och brett för att inte ha någon alls då vi har sån skild syn på humor så att det är bibliskt.

Vi talar knappt samma språk trots att vi delar samma modersmål.

Men nu till det första jag skrev eller andra då det första handlade om vandring och ofrivilligt antastande av träd i mörker.



(Nej det är inte min släkting men han är från Indien iaf)


Att vara hemma och ta hand om allting hade skapat ett rejält agg och det visade sig ibland på Fb speciellt igår då jag annonserade om en hund till salu vilket jag hade all rätt till då avtalet inte hölls, nu var det inte fullt seriöst men fyfan vad le jag var på honom, samt ett svar på en fråga jag fått av några stycken vilket var att jag förmodligen skulle ha blivit av med vårdnanden om jag gjorde samma sak, vilket jag ännu tror och kommer alltid att tro men det var ju flera som missförstod detta och nej jag tänker inte ansöka om egen vårdnad, det finns ingen mening med det just nu, förhoppningsvis så fixar hennes liv till sig i Oktober och jag vill inte bråka innan dess trots att det hände just denna dag.


Mitt huvud var i våldsam bristning och jag kände att jag var tvungen att ta mig ut men av någon anledning så dröjde jag med det, Moa får ett samtal och börjar prata om att hon bara varit borta på helger etc varpå jag ryter till och rättar henne iom att hon har varit borta mycket längre än så sen var hel fadäsen igång och inte kunde någon av oss hålla oss på rakt spår heller, det blev anklagelser, bortförklaringar, pikar och vridningar på ord till den punkt att man bara tyckte att allt blev bisarrt, kan ge ett exempel som fick min hjärna att totalt kollapsa men med tanke på att jag inte kan komma på en som jag gafflade ur mig så känns det orättvist.

Hela situationen byggde även på ett fel från min sida men jag hade en poäng och fick den trots att inget hade med det att göra, så jag kände mig duktigt dum.




Efter ett tag blev det tyst då båda kopplade att det gick inte att fortsätta så (lillen sov lyckligtvis annars så hade inget av det hänt), Efter alla Fb-pikningar så hade Moa bestämt sig för att ta med både hund och vincent till stan för en heldag så hon valde att fixa skjuts in till stan på kvällen sen skulle vi reda ut allt imorgon kväll när dom kommer hem.
personligen var jag smått emot detta men det är för att jag har varit med lillen 24/7 och jag avgudar honom mer än något, han var faktiskt den som infuserade autentiska känslor som man aldrig har haft förut, inte så starka iaf, dock så fick man tänka logiskt, hon behöver vara med honom mer och jag behöver vila upp mig då det känns som att jag håller på att smälla in i en vägg åkandes 240 km/h men ändå på 14 månader har jag bara sovit utan honom i 4 dagar så det kändes smärtsamt hjärtekrossande att pussa honom hejdå och se hans breda leende och utsträckning av de små armarna när han i sömntöcknet fick syn på mig men det positiva är att det är första gången som Moa får ta honom ensam på natten.


Efter det så satt man och glodde in i dataskärmen och visste knappt vad man skulle ta sig till men en 93 kgs extremist metallhuvud kan inte brista ut i gråt, så säger den oskrivna lagen.
Så man satt livlös med brännande ögon och drog på musik och gav sig fan på att man skulle lära sig knyta en slips på riktigt och med hjälp av Alex och en länk så kan man göra det felfritt nu

Resten av timmarna fortskred i intet med att sitta i en tjock dimma och prata med folk över nätet om mer up beat idiotiskt skit så att man kunde sätta tankarna rätt.

Och nu några timmar senare så sitter man hemkommen från en trevlig promenad i mörkret, överraskande nog så åkte det hela 3 bilar förbi en annars var det totalt öde förutom i hamnen där kranar och truckar arbetade febrilt.
nu har man iaf sänkt en lättöl (nej jag dricker aldrig så tyvärr så kan ingen ge mig skit för den då jag är hemma ensam) och blivit klar med detta blogginlägg som fick en på ett sånt känslomässigt humör att jag vill spraya mig med tårgas för att ha något att skylla på.





Det är förbannat surt att det bröt med mig och Moa men det var tekniskt sett ingen överraskning, jag är praktisk och behöver praktiska saker och inte så mycket kläng efter de första halvåret, hon är känslosam och behöver bekräftelser och kärlek (från en som hon älskar såklart) samt att hon mår dåligt och har mycket såna problem som jag inte tar hänsyn till då än en gång min logik tycker att om man mår dåligt så får man söka hjälp och jag är inte färdigutbildad samt att vi inte kopplar varandras pikar till varandra t ex:

Om man är i sängen och hon säger:
mina läppar är torra och putar med läpparna det betyder uppenbarligen pussa dom blöta och inte mina typiska svar som är:
Oook jag kan hämta läppbalsam jag måste ändå gå och pissa.

FAIL! men jag vet att jag inte kommer att ändra mig såna punkter tyvärr.

Nu kommer jag att få en massa pundat ytliga frågor om jag inte ångrar att jag förlorade en så snygg brud osv
tyvärr inte då ett förhållande handlar om så mycket mer än ett utseende, ett engångsligg gör det dock inte sen vet jag inte heller hur många utomstående som kommer bli partiska men det kryllar en majoritet av hjärndöda kretiner på denna glob så det är nog en del som tänker med den lilla hjärnan då den stora inte fungerar, som jag sagt förut, det finns 2 versioner av allt och den ena kan inte se den andra, de enda som vet något fullt ut är tredje parterna som är involverade och då menar jag är med irl och inte hör på parternas babblande och klagande utan verkligen ser hur det är, resten kan ge stöd men att involvera sig är som att tatuera in ordet hjärndöd stort i pannan.






Nu är det förmodligen någon mupp som har läst med rövhålet (bara för ovanlighetens skull hrrrrrrm... losers) och kommer att gaffla om att jag har skrivit skit om Moa, om du har fått för dig det, LÄS IGEN! och använd läsglasögon samt plugga in hjärnbarken.




Nej nu borde man väl dra sig till sängs även om man inte är trött men det är folkligt att göra det .. för ca 4 timmar sen.